When they feed on the souls of the innocent

Har de senaste dagarna funderat över Ship to Gaza igen. Läste i tidningen i morse att Israel vill återuppta fredssamtalen och har redan börjat lätta på blockaden. I går släppte de igenom 10 000 dagstidningar till Gaza, men Hamas stoppade införseln. Blockaden har haft raka motsatsen av vad Israel trott. De trodde att det palestinska folket skulle skuldbelägga Hamas, men istället har den har stärkt Hamas ställning som beskyddarna av de förtryckta. Att Israel nu lättar på blockaden blir palestinska regimen naturligtvis nervösa för att förlora sin ställning i Gaza. Jag hoppas att palestinierna inser att de stödjer en regim som inte vill dem väl och att man på båda sidor av konflikten förstår att hat inte är vägen att gå om man vill ha fred.

Allt detta grubblande fick mig att tänka på en låt av Matisyahu, en chasidisk-judisk reggaesångare från USA. I en intervju om låten One Day säger Matisyahu "One Day is the song I've been wanting to make since I started my career. It is an anthem of hope with a big beat, the kind of song that makes you bob your head and open your heart at the same time." Mer än så behöver kanske inte sägas. Lyssna på låten och läs gärna texten som tydligt beskriver känslorna kring konfliken i det heliga landet. Att stödja en sida av den här konflikten är ganska absurt, den drabbar båda sidor, vilket kan vara lätt att glömma när man hatar.