Mobbning

Teven stod på när jag gick förbi vardagsrummet för en stund sen. Programmet Doctors stod på, ett program som jag brukar tycka är ganska fånigt och amerikanskt. Men bilden på en överviktig pojke dök upp i bild och de började diskutera hans sjukdom. Pojken har på senare tid figurerat i ett You Tube-klipp där han sjunger Cup Cake Song. Killen som lagt upp filmen på You Tube skriver själv i infotexten: ”Unfortunatly the boy Samhas a rare kidney infection and has to take steroids every day to keep him alive so please no nasty comments”, men ändå har han själv skrivit en logga i början av filmen där det står ”This video is about a funny fat boy singing its really funny please rate and comment” och mitt i filmen faller en banner ner framför huvudet på pojken där det står ”His cheeks are funny haha”. I kommentarerna finns gott om elaka kommentarer om hur tjock och ful pojken är.



Tydligen har denna lilla pojke en sjukdom som attackerar hans njurar, vilket tvingar honom till att ta mycket starka steroider, som i sin tur gör honom mycket överviktig. Men även om det inte hade varit en sjukdom som gjorde honom överviktig har ingen rätt att kränka honom på det sättet. Jag ställer mig då frågan som jag ställt så många gånger tidigare: Vad får folk att mobba andra människor? Hur tänker man när man säger sådana saker? Förstår man inte hur mycket det sårar? Vad är det för kraft som driver fram denna elaka sida hos människor? Vi gör det på arbetsplatsen, i skolan, i hemmet, på teve, ja överallt. Vad är det som driver vanliga människor till att gotta sig i andras nederlag?

Jag tycker det är hemskt att det finns människor där ute som varje dag måste gå till skolan/ jobbet med en klump i magen. Oroliga för vad kollegorna eller klasskamraterna ska hitta på i dag. Tystnaden hos dem som ser men inte gör är nästan lika hemsk som dem som gör det. Så till alla er som vet med er att det finns en ensam, utstött eller mobbad kollega eller klasskompis nära dig. Använd detta tillfälle till att säga något snällt till henne/honom. Visa att du bryr dig.

Organisationen Friends tar mobbningen i skolorna på allvar. Deras arbete går bland annat ut på att få barn att själv upptäcka och agera på mobbning. Något som är tydligt i deras reklamfilmer, som sedan början klämt om mitt hjärta lite extra eftersom de är så träffande. Framför allt vill jag belysa reklamfilmen från 2004 om hur vuxna mobbar varandra på det sätt barn blir mobbade i skolan varje dag. Den filmen var extra gripande då den så tydligt visar den ångest man känner över små men betydande kränkningar. Ni som inte minns den kan få ett klipp nedan.

Sverigedemokraterna visar sitt rätta ansikte

Nu har det äntligen kommit fram. Det som vi redan visste, men som många menade att man inte fick säga, då det inte fanns belägg för våra påståenden. I dag fick vi belägg. I dag visas sverigedemokraternas rätta ansikte. I dag kan vi läsa om rasismen i Sverigedemokraterna i flera av landets dags- och kvällstidningar.

Radioprogrammet Kaliber på Sveriges Radio P1 lät tre reportrar bli medlemmar i Sverigedemokraterna i Skåne, Stockholm och Göteborg. Dessa utrustades med mikrofoner och fick sedan delta i SD:s medlemsmöten. Vid ett flertal möten uttalade sig flera medlemmar och förtroendevalda rasistiskt. En medlem ska bland annat ha tyckt att ”De som kommer från de här länderna är väldigt råa och riktiga barbarer[...]De är det, de har det i ryggraden.” Varpå flera medlemmar hade skrattat rått.

Andra uttalanden har varit en jämförelse med hundar. Man menade att hundar får sitta i karantän men inte invandrare, trots att invandrare för med sig fler parasiter än vad hundar gör.

Detta menade dock ordföranden i Göteborgs Sverigedemokrater Mikael Jansson var olämpligt sagt, men inte rasistiskt. ”Om man smygbandar och rycker ut en sak ur sitt sammanhang så får man fel uppfattning om vad en person står för”, sa Mikael Jansson. Jo Mikael, jag förstår precis. Hade vi hört hela uttalandet i sitt sammanhang, så hade vi genast förstått varför invandrare bör sitta i karantän eftersom hundar gör det.

För bara en månad sedan attackerades Kalibers reporter Caroline Stenman då hon deltog på Sverigedemokraternas ungdomsförbundsmöte på båten till Tallinn. De inblandade Sverigedemokraterna, däribland min f.d. bänkgranne på Kommunfullmäktige i Lund - Erik Almqvist, förnekar givetvis detta. Ändå hör man tydligt hans röst på bandet. Man hör också hennes rädsla. Så Erik, varför attackerade ni henne om hon inte hade något att avslöja? Vad ville ni dölja genom att spärra in en annan människa och hota henne? Är det demokratiska tillvägagångssätt? Har inte du ett ansvar att upprätthålla demokrati och svenska värderingar som förtroendevald? Hur legitimerar du ett sådant agerande?

Ärligt talat grabbar. Det räcker nu. Ni är avslöjade. Ge er.

Designa din egen tröja

Hittade en fenomenalt bra hemsida i dag som jag hoppas att jag kan få användning för vid någon födelsedag. Sidan heter Spreadshirt och är en sida där man kan designa sina egna kläder, framför allt tröjor och t-shirts. Man kan ckså köpa kläder med färdiga motiv. Själv gjorde jag en hoodie som såg ut enligt bilden nedan. Kostar bara 400kr, dvs lika mycket eller till och med mindre än en tröja som redan är designat åt mig i förväg. Kanske ska köpa den vid något tillfälle :)

Vila i frid, Martin!

Idag begravdes Martin Schaedel i Lunds Domkyrka. Han kommer att vara saknad av många.

Den 28 januari omkom Martin i en flygolycka utanför Santa Monica i USA. Han var endast 23 år gammal. Det är fruktansvärt när unga människor dör, och Martin var en person som verkligen fyllde världen med liv. Han var en öppen, glad, smart och finurlig kille och han skrattade ofta. En udda varelse i en udda värld.

Jag minns hur stolt han var när han redan som ung tonåring berättade att han skulle flytta till London, för han hade fått ett jobb där. Han fortsatte att (en aning skadeglatt) berätta att han redan tjänade mer än sin mamma i lön. Jag minns att jag var avundsjuk på hans drivkraft. Att han redan då hade en karriär, medan jag bara jobbade på McDonalds. Några år senare träffade jag honom på Stortorget i Lund då han berättade att han hade flyttat till USA och pendlade mellan New York och Los Angeles.

Världen har förlorat en fantastisk människa och jag sörjer verkligen med hans familj. Malin, Sara, Karin, Bertil och Charlotte – Ni har alla en liten bit av honom i er som aldrig försvinner. Minns honom. Både hans bra och dåliga sidor.

Att förlora en familjemedlem är bland de värsta saker som finns att gå igenom, att förlora en son måste vara det värsta. Det som ni drabbats av, borde ingen människa behöva genomlida. Jag hoppas att ni fick en vacker begravning. Jag tänder ett ljus för Martin ikväll.

Klippet nedan är för de människor som avlidit det senaste halvåret. Pappa, Peter, Sebastian och Martin. Ni kommer alltid att leva vidare i människorna som älskade er.

Single Ladies

Kommande projekt i Du kan sjunga Gospel-kören som jag berättade om för ett tag sen är låten "Single ladies" med Beyoncé Knowles. Ett ganska udda val med tanke på att många körmedlemmar är gifta eller förlovade och vissa är män. Men efter att ha hört låten ett par gånger börjar jag gilla den och det kännes ännu mer roligt när jag hittade klippet nedan. Det är ett coverband som heter Ingram Hill som har gjort sin tolkning av låten. Varsågoda:

Tingeling startar tredje världskrig

Under Melodifestivalens olika deltävlingar hade Henrik Dorsin ett återkommande framträdande. Han ville medverka i tävlingen med en låt som hette "Tingeling". I varje avsnitt visades en ny version av låten. Alla har säkert hört allt rabalder som blev av den ryska finalversionen. Stackars Ryssland kände sig kränkta och svenska medier började diskutera kulturkrockar. Den stora björnen i öst hade vaknat. Kunde detta bli spiken i kistan för Sveriges framtid?

Jag lyssnade på P1 häromdagen och hörde då en kvinna dra liknelser med ett tillfälle förra året då Carola, vid ett besök i Kiruna hade tagit på sig en manlig samemössa och hur hemskt det hade varit för alla inblandade. Man antog att hon säkert tagit den på sig för att förlöjliga samer(när hon sannolikt tagit den på sig av precis motsatt anledning). Radiolyssnaren ville med detta exempel visa på att Melodifestivalarrangörer tidigare gjort snedsteg när de vid flera tillfällen kränkt andra kulturer med sina skämt.

Jag undrar varför man tar så illa upp. Går det inte lite långt när man inte ens får skämta om varandras olikheter på ett så oskyldigt sätt som detta? Så länge man inte går till personangrepp eller verkligen grovt försöker förlöjliga andra människor?

Jag tycker att en viktig och markant skillnad mellan när humorn försöker belysa samhällsproblem eller skämta om människors skillnader på ett oskyldigt och lättsamt sätt och när man med avsikt försöker förolämpa och kränka människor man inte tycker om. För mig är det bland annat detta som skiljer denna typ av skämt från exempelvis Mohammedkarikatyrerna där avsikterna var att få en samhällsreaktion och där motiven bakom var minst sagt vaga. Jag vet att många anser att detta endast handlade om statement och att man ville klargöra att ingen har rätt att försöka ändra på västvärldens uttrycksfrihet. Men i bakgrunden låg frågan om man inte gick för långt. Förolämpningen låg ju bland annat i att den växande misstänksamheten mot muslimer hela tiden låg som en hinna över debatten. Här kunde man verkligen diskutera huruvida debatten handlade om uttrycksfrihet eller viljan att förolämpa andra folk… och det gjorde man också. Men i fallet med Tingeling så kan man verkligen fråga sig hur folk kan få för sig att det handlade om att man ville kränka andra människor. Jag tror ju inte att Dorsins mål med sina skämt var att visa på hur hemska frisyrer och klädstilar man har i Ryssland och jag tror inte heller att Carola försökte få samerna att må dåligt med sitt dåliga val av öronvärmare.

Nog pratat. Nu vill jag visa min favorit bland Tingelingversionerna, nämligen hiphop-versionen "Blingeling" som är en parodi på de svenska hiphopartisterna Petter, Dogge, Timbuktu och Promoe från Looptroop. I löv.

För de som aldrig sett klippet och inte vill ha en chock så är det alltså en kränkning av hiphopkultur, rinkebysvenskar, malmöbor, lundabor, skåningar, blattar, västeråsbor, människor med långt skägg, blinda, kepsanvändare, hundälskare, stockholmare, musiker och människor som älskar att vifta bort flugor från ansiktet. Här kommer den. Tvi vale!



Läs mer om "Tingelingskandalen":
DN:"Tingeling" fick ryssar att se rött
DN:"Tingeling"-försoningsblommor från SVT
SVD: SVT ställer sig inte bakom ursäkt
Expressen: Henrik Dorsin om konflikten med Ryssland

Du kan sjunga Gospel

Varje måndag går jag, min syster och ett par vänner till en gospelkör i Filadelfiakyrkan som heter Du kan sjunga Gospel. Det är en kör ledd av en gammal melodifestivalvinnare som heter Gabriel Forss. Hur som helst, omkring två gånger per termin bjuder han in en kändis som sjunger tillsammans med oss. Vi har haft både Carola och Idol-Ola på besök och vid ett tillfälle kom Sarah Dawn Finer och förgyllde hela dagen med att sjunga "Walking in Memphis" med oss på ett sätt som endast Sarah Dawn Finer kan. Men det coolaste var nog idag, då fick vi besök av ingen mindre än Tomas Di Leva som sjöng sin "Vi har bara varandra". Det var sån stämning. Så coolt. Han är verkligen så udda som han verkar. Pratade om kärlek och sångens kraft och människors inneboende hopp och sånt. Jag var bara tvungen att fotografera honom i minnet och på med kameran. Resultatet ser ni ovan.

Nedan däremot, ett klipp(med ganska så dålig kvalitet, men vadå, det var det bästa jag kunde hitta) som visar när Sarah Dawn Finer besökte vår kör – Kören där hon en gång i tiden började sin karriär. Enjoy!