30 september 2008

Your light will shine in me now...



Stranded by Saybia

I took a life for granted
untill it slipped right through my fingers
although forever parted,
I feel your prescence more than ever.
There's no return from where you went
and it leaves me stranded

It's written in my heart
it's written in my soul now
all the memories torn in me

a constant overload

It's written in the sky
it's written in the stars now
I'm haunted by the things I know

I should've done
all the time we should have had

is gone

Tonight

in me
your light will shine

And with a beautifull sky above
I was reduced to being human
I feel I'm ten feet under
and I long for your embrace
in the absence of your love
I pretend to be alright
but it's written in my heart
it's written in my soul now
all the memories torn in me

a constant overload

It's written in the sky
it's written in the stars now
I'm haunted by the things I know

we should have done
and all the time we should have had

is gone

Tonight
in me
your light will shine
in me now
your living in me
right in here in the bottom of my heart
with a beautiful sky above
I was reduced to being

Human

29 september 2008

Vila i frid far!



Den 27 september 2008 avled vår far i sitt hem efter sju långa år av lidande. Nu får han äntligen vila, men vi saknar honom något fruktansvärt.

Saknar dig pappa, du kommer alltid att ha en plats i mitt hjärta!

25 september 2008

Jordskredsseger?

I dag berättade nyhetskanaler och nättidningar om den nya FRA-lagen som presenterades i en presskonferens vid 17-tiden idag. ”Vi har tagit intryck av kritiken”, säger försvarsminister Sten Tolgfors. Och ja sannerligen! Det var en helt ny lag som presenterades idag. Integritetsskyddet har stärkts, bland annat genom en särskild domstol som ska ge tillstånd till varje enskilt fall genom stark syftesbeskrivning. Signalspaningen ska vara begränsad till ett visst trafikområde och det ska finnas möjlighet att få kompensation ifall man blivit utsatt för avlyssning på felaktiga grunder. Materialet från FRA får endast beställas och användas av försvaret och regeringen osv.

Nu återstår att se om det var snack för gallerian eller en ny, säker lag som inte tummar på svenskarnas integritet.

Läs mer om den nya lagen i DN:s artikel Regeringens nya FRA-lag

18 september 2008

Facebook Führer

Fick en länk skickad till ett inlägg gjort av Dyslesbisk om hur Facebook skulle ha sett ut om det fanns för 70 år sedan. Jag kunde inte låta bli att länka det hit så fler fick ta del av det. Så over-the-top burleskt och kul. Det är humor. Skrattet kvävdes av hemskheterna, men jag gillar sådan humor. Hur lever man annars med allt hemskt som skett. Jaja, läs själv och se själv vad ni tycker.

Nä, nu flyttar jag...

Har nu bott i Stockholm i snart tio månader. Boendet jag skaffade när jag flyttade hit, var en andra handslägenhet i Helenelund, Sollentuna. Den blev dock väldigt sällan använd då jag mer eller mindre bosatte mig hos min pojkvän direkt. Det var inte tänkt så från början, men avståndet mellan lägenheterna, barn varannan vecka, böket med mat och kläder på två ställen, gjorde att jag oftast sov över hos Johan (den stora anledningen var kanske det faktum att vi inte riktigt ville sova ifrån varandra heller). I våras bestämde vi oss då för att slå våra påsar ihop och "bygga bo" tillsammans.

Inflyttandet ledde dock till nya stora frågor som vad gör vi med alla saker, dubletter, möbler m.m. Eftersom ingen orkade ta tag i problemet, stod lägenheten obebodd i Helenelund och tickade pengar. Men nu, finally, har vi fått ändan ur vagnen och sagt upp lägenheten och på söndag ska jag vara klar. Detta har dock vållat vissa problem då jag haft ont i ryggen och sen, on top of it all, blev sjuk. Så jag har inte kunnat packa lägenheten så tidigt som jag hade velat. Men nu är jag frisk (i alla fall har förkylningen gått över, ryggen är fortfarande öm) och har på en vecka packat ihop alla mina saker och ruthlessly slängt massor med junk som jag burit runt från bo till bo. Nu flyttar jag in i ett litet hus, med lite förvaringsmöjligher, så då tänkte jag "What the.." Jag slänger så mycket jag bara orkar! Så nu är det inte mycket kvar att flytta. På söndag ska jag stå och glo medan Johan, brollan och Johans vän Jakob flyttar. Eller jag kanske kan agera dirigent, så jag slipper känna mig så obrukbar.

Så med ett förestående 1-årsjubileum för mitt och Johans förhållande, börjar ytterligare en ny epok i mitt liv på söndag. Jag bor nu med en man som jag hoppas att jag ska få leva resten av mitt liv med och det gör mig väldigt lycklig...

12 september 2008

Bokrecensioner de luxe

Jaja, jag vet. Jag vet att jag skrivit tonvis av text de senaste dagarna. Men ursäkta, jag är både sjukskriven för ryggen och förkyld som sören(Sören, vem är det? Honom har du aldrig berättat något om?). Jag har varit hemma flera veckor, utan någon att debattera med. Utan något annat vettigt att ta mig till än att titta på teve, tvätta och surfa på Internet. Jag har faktiskt tråkigt och därmed rätt att pladdra på i min ensamhet. Deal with it!


I vilket fall som helst… Det blev ju inte så frekventa bokrecensioner som jag tänkt mig på bloggen när jag skrev min förra bokrecension i juni. Har inte läst så många som jag sa, och har framför allt inte skrivit om dem här. Men just därför kommer här en kort(hehe?) resumé av en del av de böcker jag ändå lyckades avverka.

Först och främst kan jag säga att det var andra gången jag försökte lyssna på Willy Josefssons bok ”Den fjärde punkten” utan att lyckas genomföra det. Möjligen är det så att jag inte gillar boken. Men det tror jag inte. Jag tror det handlar om att herr Josefsson helt enkelt måste acceptera att han inte är tillräckligt bra på att läsa in sina egna böcker. De kommer inte till sin rätt med hans släpiga röst. Sorry, men på grund av det kunde jag inte läsa boken denna gång heller. Den får därför inte särskilt bra betyg av mig.

Efter det misslyckade deckarförsöket återgick jag till en kär vän, Terry Pratchett. Hans böcker om The Disc World fångar varje gång. Man blir förundrad över hans egensinniga självkomponerade värld, börjar fundera på hans samhällskritik och skrattar hejdlöst åt hans enorma fantasi och ironi. Böckerna är uppdelade efter olika samhällsgrupper. Sju böcker handlar om nattvakten/polisen, sju böcker om trollkarlar och åtta om häxor osv.

”Jingo” är fjärde boken i böckerna om nattvakterna, 21:a av Terrys böcker om The Disc World. Den här gången får Vimes, Carrot och de andra på vakten en riktigt svår nöt att knäcka. En ö har plötsligt dykt upp från ingenstans, mitt emellan deras eget land och landet på andra sidan havet, ett land vid namn Klatch. I Klatch bor människor som pratar konstigt, rider på kameler istället för hästar, bor i öknen och flyger på mattor. De två folkgrupperna börjar bråka om vems ö det faktiskt är. Eftersom ön är placerad mitt emellan länderna, är den strategiskt viktig att ha i händelse av krig och eftersom ingen av länderna vill ge upp rätten till ön förklarar de krig mot varandra. Det blir upp till Vimes att rädda världen från blod och död!

Boken är, för att vara skriven 1997, extremt korrekt i sin uppfattning om problematiken som finns idag mellan väst- och arabländerna. Detta är typiskt för Pratchetts böcker som i övrigt behandlar ämnen som politik, byråkratiska processer, religion, evolution m.m. Samtidigt följer böckerna hela tiden den kronologiska utvecklingen i the Disc World från tidig medeltid, till uppfinningen av hjulet och tryckning av papperspengar i Ankh-Morpork, till rock and rollmusik. Utöver sin samhällskritik gör han även narr av fantasy-genren, vilket är en rolig twist då hans böcker just ÄR fantasy. Terrys böcker kommer med stor sannolikhet återkomma här i bloggen. So watch out!

Efter min långa utläggning av the Disc World kommer nu nästa långa utläggning. För efter Jingo fick jag nämligen nipper på Mari Jungstedt och började sträckläsa alla hennes böcker. De är som gjorda för just sträckläsning. Började dock i fel ände med att läsa hennes nya pocketutgåva av den femte boken i serien: I denna ljuva sommartid . Fastnade och började läsa serien från början. I denna ljuva sommartid var den bok jag gillade mest av dem jag läst hittills. Den var blodig, dyster och spännande och jag läste varje sida med än mer sträckblandad förtjusning.

Det jag gillar med böckerna är framför allt hennes personskildringar och att de är så ofantligt lättlästa. Perfekt till sommarläsning, eller när man är hemma och sjuk. Med det sagt betyder inte det att böckerna är FÖR lätta och därmed tråkiga. Tvärtom har de massor av karisma och har ett enormt högt tempo, inget onödigt munbo-jumbo som stör storyn. En annan orsak till att det går så fort att läsa, tror jag är att man ser allting hon skriver framför sig. Hon förklarar allt på ett lättförståeligt sätt, utan att för den sakens skull tumma för mycket på själva handlingen. Men med ros kommer ris, och givetvis finns det ett antal saker som jag inte gillade också. Bland annat slutet på boken Den du inte ser som i motsats till det jag sa förut, förklarade lite för mycket för läsaren om varför mördaren gjort som han/hon (jag vill ju inte bli spoiler) gjort. När man insåg vem mördaren var, förstod man allt och det kändes lite snopet att berövas på den intelligens man kände när man själv insett vem mördaren var. Mördaren hade en lång utläggning om varför han gjort det som man redan listat ut, i äkta teveserieanda. Dessutom föll han/hon ifrån sitt vanliga mönster, vilket kändes onaturligt och onödigt. Varför gjorde han annorlunda denna gång? Boken hade kunnat avslutas redan vid huset, eller på parkeringen vid fyren(de som läst boken fattar säkert vad jag menar).

Till skillnad från ”Den du inte ser”, som var riktigt bra, fram till slutet, då den som sagt tappade lite i mitt tycke, blev I denna stilla natt bara bättre ju mer man läste i den. Den kändes lite seg i början och man undrade vart denna mördarlösa bok skulle sluta. Men i slutet av boken, när allting nystades upp, förstod man kopplingen och boken kändes riktigt bra när man var klar med den.

Har precis börjat läsa den fjärde boken i serien, ”Den inre kretsen”. Återkommer med recension av den senare. Kanske i samband med en recension av ”Den döende dandyn” och ”Den mörka ängeln”, de böcker som återstår att läsa. Three recension to come, alltså…

Vad är ett sociogram?

Det har efter publiceringen av gårdagens inlägg kommit till min vetskap att det finns ytterligare en vinkel kring vad analysdatabasen egentligen är och varför FRA-förespråkare påstår att man inte söker på ord. De kallas sociogram. Ett sociogram är, vad jag förstått, en slags kartläggning över människors rörelsemönster på Internet. Utan att söka på text i meddelandena som människor skickar mellan varandra, kan FRA alltså kartlägga vad människor gör - vilka sidor de besöker och vad de gör där. Sakteliga byggs ett mönster upp över människors förehavanden, sexualliv, etnicitet m.m. En gigantisk ratificerad åsiktsregistrering av Sveriges befolkning alltså.

Läs fortsättningen på Klambergs funderingar och sökande efter sanningen om FRA-lagen i blogginläggen Från skepsis till övertygelse och Svaret är sociogram i analysdatabasen.

Vill även uppmärksamma en bild, ritad av Olof Bjarnason som på ett tydligt och enkelt sätt förklarar vad ett sociogram är. Lägg märke till hur Lena, som är gift med Anders och chattar med Bengt, blir registrerad i FRA:s databas, endast på grund av bekantskap med dessa två män. Huruvida det sen är ett yttre hot mot rikets säkerhet att surfa på Pirate bay är ju en annan femma.

11 september 2008

Jag blir så trött…

Idag är det den 11 september. 5-årsdagen för Anna Lindhs tragiska bortgång, men också dagen som för alltid kommer att förändra den internationella säkerhetsbilden. Det var dagen då medlemmar av Al-Qaida i 2001 flög in i World Trade Center och Pentagon.

Dagen till ära tänkte jag därför skriva ett litet (ehrm, allt är relativt...) inlägg om säkerhetspolitik och terrorism. Sådant som våra politiker tyckte att vi inte visste något om då de den 18 juni 2008, över våra huvuden, antog en lag om avlyssning av svenska medborgare.

Läste för ett tag sen ett blogginlägg, skrivet av Mark Klamberg, doktorand i folkrätt vid Stockholms Universitet. Han sätter verkligen ord på farhågorna och med ett sådant klarspråk att det är svårt för meningsmotståndare att ge fler dumma bortförklaringar. Tyvärr är de väl för insyltade nu för att backa. De kanske skulle tappa ansikte?

Men vi tar det från början. Och jag tror vi kan börja med första stycket i Klambergs blogginlägg, det om urvalsdatabasen. FRA ska alltså samla ihop relevant information om hot mot Sveriges säkerhet. Parametrarna är baserade på personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, namn, religiösa och etniska ursprung och då det allra farligaste, vilka medlemmar som tillhör föreningar som har med hälsa och sexuell läggning att göra. Ja, du… vad ska man säga? Förra böginvasionen gjorde att många förlorade sina hem, för att inte tala om den där gången då en hel hord med Parkinsonpatienter sprängde ett hotell. Det minns ni väl?

I kommentarerna efter inlägget poängterar Billy Gellerstedt en väsentlig punkt i vår nya vattentäta och problemfria lag om integritetskränkning. I texten står det:

"Försvarets radioanstalt kan också ges särskilda uppdrag att med sin tekniska expertis lämna stöd för annan myndighetsverksamhet än sådan som rör yttre hot (SOU 1999:37 s. 219)."


Gellerstedts oundvikliga fråga blir då om den diffusa lagtexten kan generera ändamålsjusteringar i framtiden. Visst, självklart kan den det, och det ju givetvis vad alla andra också har sett och ett av de många orosmoment vi alla har haft. Vad händer om ett par år när det finns andra ändamål, andra hot? Hur lång tid ska en lag finnas innan man börjar tumma på ursprungsorsaken till dess uppkomst? Flera av dem som är för FRA kommer då med argumentet;

- Ja, men så skulle de ju aldrig göra.

Nej, i de finaste av världar skulle man inte det. Men när man väl öppnat porten är den sjukt svår att stänga. Frågan är då bara, varför skriva en sådan klausul om man inte vill ha möjlighet att fingra med lagen i senare skede? Och om det var ett misstag, skriv om den så att den inte går att missförstå i så fall. Eller ta bort den biten i lagtexten. Det kan väl inte vara så svårt!

Ytterligare ett skräckscenario som denna lilla klausul öppnar dörrarna till är orosmoment som Sverigedemokraternas framfart. Vad kommer de använda lagen till om de får samma slags makt som i Danmark? Det är inte ett oöverskådligt scenario. Det finns gott om människor som inte ser SD som det hot de är. Eller vilka dörrar skulle deras inträde i riksdagen i sin tur öppna? Än värre extremister.

Sen behöver det inte ens gå så långt som till regimskifte av den mera rasistiska sorten. Det räcker med att fel person får tillgång till svenskarnas privata egendom. När ett mejl väl finns i FRA:s databas och granskas för relevans, då har övergreppet redan skett, även om vederbörande inte läser själva innehållet. Men, säger den godtrogne svensken, så får de ju inte göra. Nej, det får de inte. Men det är faktiskt inte samma sak som att de inte gör det.

Och då kommer vi till en viktig faktor, nämligen den mänskliga faktorn. För visst finns det olika moraliska förhållningsregler, och visst är det väl så att det inte var tänkt att anställda på FRA ska läsa irrelevant e-post. Men vad jag vet är det inte ok att kartlägga människors bilar med hjälp av offentliga register man får tillgång till i egenskap av statlig tjänsteman. Ändå var det just vad en anställd på FRA gjorde enligt Liza Marklunds artikel Bajsmannen på FRA ser dig!

Den lite mer invigde och mycket mer paranoide svensken säger istället ”Men det är precis detta som är underrättelsetjänst – att övervaka andra människor, bakom deras ryggar. Det måste vi för att skydda oss själva! Dessutom har FRA övervakat svenskar genom telefonlinjen länge!” Jo, men vet du vad. Det är enormt stor skillnad på att övervaka misstänkta kriminella människor som håller på med fuffens i det tysta och att övervaka hela Sveriges befolkning med hjälp av metodisk övervakning. Det förstnämnda spelar på en liten fin sträng om moral i väldigt svåra moraliska dilemman som Sveriges Rikes säkerhet, jag kan förstå att man ibland måste tumma på reglerna för att få fast de skyldiga. Men de reglerna finns där för att skydda de oskyldiga som drabbas av tummade av reglerna. Det andra däremot, är ett systematiskt övergrepp där man obarmhärtigt övervakar alla, skyldig som oskyldig.

Slutligen vill jag också kommentera vansinnigheten i logiken hos dessa människor. Först påpekar man att det inte finns några överhängande hot mot Sverige. Vi har inte blivit attackerade på över 200 år, så då blir vi det säkert inte imorgon heller. Så då lägger man ner försvaret. Vilken otroligt brilliant säkerhetspolitik! Vad som är än mer brilliant är det fortsatta logiken i dessa människors tankebana… Efter att de har lagt ner försvaret, fortsätter de sälja svenska vapen till krigförande länder. Om vi någon gång blir drabbade av ett terroristhot, kan vi alltid skryta med att vi säljer högteknologiska stridsmedel till andra länder som de kan använda emot oss. Om det så är av det gamla ryska hotet eller de nya moderiktiga Al-Qaida, så är det ju bättre att bli attackerad av en Carl Gustav eller en Gripen än av ett utlandstillverkat vapen. När vårt land ligger i spillror och folk inte vågar gå ut, vet vi åtminstone att våra produkter fungerar!!

När man sen lemlästat hela vårt försvar, kommer man på att man i alla fall kanske ska vara lite rädda för de yttre hoten som inte existerade när man rustade ner försvaret. Jag menar, det kan ju hända, det som vi sa inte skulle hända, men som kanske ändå hände. Rings a bell? Tage Danielsson hade en träffande monolog om det, efter Harrisburgkatastrofen 1979:


Och som Tage sade då, i 1979: ”Nu är ju det här ganska krångliga saker för gemene man, så att göra en folkomröstning om sånt där är väl egentligen ingen idé.” Sånt som händer i andra länder, händer ju inte här, sa man när man rustade ner. Nu säger man, att det är ganska sannolikt. Men vi struntar i att gå den långa vägen, att dra det ett par gånger genom de demokratiska pressarna, att få det konsoliderat och känna av folkets vilja innan vi går till beslut. Det är ju ganska krångliga saker det där med underrättelsetjänst och säkerhetspolitik. Så vi upprättar man ett övervakningssystem för att ”komma åt den nya typen av hot” som inte var sannolika förut men som nu är väldigt sannolika. Men vad ska ni göra när ni lokaliserat de nya hoten då? Bombardera fienden med era fina moralkakor om vad som är krånglig säkerhetspolitik? Säga att, vi visste i alla fall när det skulle hända innan det hände? Eller påstå att sannolikheten för att det som hände var så liten att det inte fanns några orsaker att ha ett vettigt försvar? Vad ska ni då med FRA-lagen till? Det undrar jag…

Läs hela Mark Klambergs Klarhet om FRA:s sökbgrepp och filter.

Jag är frisk, men ändå inte :)

Har fått resultatet från röntgen och den visade ingenting; inget diskbråck, inga buktningar, inga tumörer eller trånga nervkanaler. Allt ser tip-top ut, except for one tiny thing… jag har fortfarande ont i ryggen. Men nu vet vi i alla fall att det inte är något allvarligt utan sannolikt bara en muskelsträckning, typ ryggskott eller liknande. Ska till sjukgymnast imorgon och börja träna upp mina stackars utslitna ryggmuskler. Sen tänker jag börja träna något på allvar. I have to if I want to live. Funderar på simning, eller kanske kick-boxning. Vi får se, när den tiden kommer, när jag är frisk.

Ytterligare en komplikation har inträffat, jag är sjuk – i helt vanlig flunsa! Man skulle ju kunna säga att det passar ganska bra att det kom nu, när jag ändå är sjukskriven. Hade varit surt om jag blev sjuk och var tvungen att stanna hemma, precis när jag blivit friskförklarad i ryggen. Undrar dock hur det ska gå med sjukgymnastiken imorgon. Har ont i hela kroppen av febern som rasar. Haha! Ack, ja!

Det var nog allt för idag och för att avrunda tänkte jag bjuda på ett litet passande klipp på en låt som min söta pojke spelade för mig första gången jag var sjuk sen vi blev tillsammans. Det är Hello Saferide som spelar låten och den heter ”Get sick soon”. Här framförd av en lika söt pojkvän som spelat in en version till sin sjuka flickvän.