Ny blogg

Efter noga övervägande har jag kommit fram till att vissa saker fungerar bättre i wordpress än i blogger. Så nu har jag helt sonika bytt plattform för min blogg. But don't worry. Allt innehåll finns på den nya bloggen och den här kommer fortfarande att vara aktiv ett tag till.

Men om du vill fortsätta att få nya inlägg från Yrväderstankar föreslår jag att du besöker min nya blogg på www.towevarland.com

Men bare with me, det finns fortfarande lite barnsjukdomar på den nya bloggen som jag inte hunnit rätta till ännu.

Till alla som hittills följt mig här på Blogger. Tack! Hoppas ni vill fortsätta att följa mig på min nya blogg istället.

Ses på wordpress!

Kramar
Towe

When they feed on the souls of the innocent

Har de senaste dagarna funderat över Ship to Gaza igen. Läste i tidningen i morse att Israel vill återuppta fredssamtalen och har redan börjat lätta på blockaden. I går släppte de igenom 10 000 dagstidningar till Gaza, men Hamas stoppade införseln. Blockaden har haft raka motsatsen av vad Israel trott. De trodde att det palestinska folket skulle skuldbelägga Hamas, men istället har den har stärkt Hamas ställning som beskyddarna av de förtryckta. Att Israel nu lättar på blockaden blir palestinska regimen naturligtvis nervösa för att förlora sin ställning i Gaza. Jag hoppas att palestinierna inser att de stödjer en regim som inte vill dem väl och att man på båda sidor av konflikten förstår att hat inte är vägen att gå om man vill ha fred.

Allt detta grubblande fick mig att tänka på en låt av Matisyahu, en chasidisk-judisk reggaesångare från USA. I en intervju om låten One Day säger Matisyahu "One Day is the song I've been wanting to make since I started my career. It is an anthem of hope with a big beat, the kind of song that makes you bob your head and open your heart at the same time." Mer än så behöver kanske inte sägas. Lyssna på låten och läs gärna texten som tydligt beskriver känslorna kring konfliken i det heliga landet. Att stödja en sida av den här konflikten är ganska absurt, den drabbar båda sidor, vilket kan vara lätt att glömma när man hatar.

På vandring i Funäsfjällen

För de som fortfarande inte visste, ska jag berätta en hemlighet - Jag älskar fjällen. Jag älskar dem på vintern, jag älskar dem på sommaren. Jag älskar de snöbeklädda topparna, vattenfallen, doften, dimman, blåbärsrisen, kalfjället, den friska luften, utsikten, pisterna, offpisterna, stenrösena, fäbodarna, ja allt som hör fjällen till. På vintern susar jag helst ner för backarna eller värmer mig med en varm choklad i en toppstuga någonstans. På sommaren vill jag ut och upptäcka det vackra fjällandskapet och då ligger Funäsfjällen och framför allt Ramundberget mig extra varmt om hjärtat. Funäsfjällen består av Ramundberget, Tänndalen, Tännäskröket (Tännäs) och Funäsdalsberget.

Förra året fyllde Johans syster 40 år och vi bestämde oss för att ta med hela familjen till Ramundberget en helg och fira hennes födelsedag. Vi var 8 vuxna och 7 barn i åldrarna 1-68 år.

Dag 1
Första dagen åkte vi till Funäsdalsberget, tog 6-stolsliften upp till toppen och vandrade sedan upp längs bergsryggen. Längst upp på toppen får man en fantastisk vy över fjällkedjan och här ligger även en utsiktsplats med inristningar över namnen på de omkringliggande bergen. Den här turen kan startas på flera ställen och är egentligen 8 km lång. Men vi valde att göra en kortare variant så att alla kunde delta. Turen avslutades med våfflor och en fantastisk utsikt från Funäsdalens toppstuga.



Dag 2
Nästa dag var familjen redo för en lite längre strapats. Därför valde vi att göra hela den 8 km långa turen till Ruvallen, Mässlingen. Turen hade många sevärdheter för både barn och vuxna i varierande terräng vilket passade oss mycket bra. Vi började turen emd en fika vid de vackra fäbodarna vid parkeringsplatsen och påbörjade sedan vandringen mot hällmålningarna som är mellan 4 – 5 000 år gamla och föreställer omkring 20 djur och människor. Efter en kortare andnings- och vätskepaus vid målningarna, med utsikt över fjällen, fortsatte vandringen uppåt mot Ruändans topp. Efter ytterligare ett par kilometer nådde man tillslut fram till Evagraven, en 10 000 år gammal kanjon som bildats av inlandsisen. Här ligger ofta glaciären kvar, något som våra barn var mycket förtjusta över. Att vandra barfota i snön samtidigt som solen gassar med 28 grader Celsius är en ganska häftig upplevelse. Vi valde att avsluta vår tur vid Evagraven, men för dem som vill förlänga sin vandring, kan man fortsätta en bit till.

Turen är väl spångad på de blöta ställena och fungerar utmärkt för barn som är 5 år och uppåt. Tips är att ta med stjärtlappar för pulkaåkning på glaciären, mycket populärt hos våra barn i alla fall. Glöm inte vattenflaskor!



Dag 3
Sista dagen delade familjen på sig. Några valde att besöka Härjedalens Fjällmuseum i Funäsdalen medan vi andra tog en tur längs Mickelinas Värld i Ramundberget. I Mickelina värld kan barnen lära sig om fjällens blommor och om djuren som bor i fjällvärlden genom att läsa på små skyltar intill djurfigurer av trä. Det finns även en linbana och ett vattenfall och man har möjligheten att besöka Mickelinas Slått inne i skogen.

Upplev fjällen du också!
För de som vill uppleva Funäsdalsfjällen finns det en bra guide på deras hemsida. De har 30 så kallade guldturer som är markerade med skyltar och du kan även skriva ut en karta och vägbeskrivning på både svenska, engelska och tyska. Flera av dessa rutter är även barnvänliga. För mindre barn eller barn som är oerfarna i fjällen rekommenderas KulTurerna,10 roliga och lärorika turer där barn kan uppleva saker medan de går. De rutter vi valde var Funäsdalsberget (Guldtur 5), Hällmålningarna och Evagraven (Guldtur 6) samt Mikelinas Värld (KulTur 9).

I år hoppas jag komma iväg och göra en ny guldtur i Funäsdalsfjällen. I så fall berättar jag om den här på Yrväderstankar.

Glad midsommar!

Skapa fred mellan Israel och Palestina!

Idag samlades tusentals människor runt om i Sverige för att visa sitt stöd för människorna på de bordade skeppen och för invånarna i Gaza. Jag var en av de som såg många bra talare på Sergels torg idag. Däribland fanns Carin Jämtin, Per Gahrton och Linus Gardell (son till Mattias Gardell som fanns med på ett av skeppen).

Men jag blev mycket bedrövad (dock ej särskilt överraskad) över den aggressivitet flera demonstranter visade då centerpartiets utrikespolitiska talesman Kerstin Lundgren skulle tala. Flera människor började bua och kasta skor då hon påpekade att även israeliska folket lider. Hon var inte heller överens om att en bojkott mot Israel var rätt väg att gå. Att hon sannolikt hade en annan åsikt än de flesta vid manifestationen ger inte någon rätt att bli hotfull. Det är precis sådant beteende som vi skulle vända oss emot. Man behöver inte vara överens om allt, men om man ska stå för den mänskliga vägen ska man inte bete sig som en apa!

Våld föder våld och hat föder hat och vi får inte glömma att trots att vi är arga och upprörda över Israels beteende, så får vi inte bete oss likadant. Det är viktigt att vi försöker lugna de krafter som nu växer till stöd för militanta grupper. Hjälp istället folket i hela regionen att få fred. Kom ihåg att inte dra alla i ett folk över en kam. Det inte är alla i landet som är onda för att deras regeringar beter sig illa. Det gäller för båda sidor av konflikten. Våldet måste ta ett slut och det betyder att vi måste sträva efter att hjälpa båda länder och skapa fred mellan dem.

Israel har brutit mot folkrätten!

I natt bordade israelisk militär skepp som var på väg mot Gaza med förnödenheter. Ombord på skeppen fanns 11 svenskar. Ett tiotal människor uppges ha dödats och omkring 60 människor har skadats. Fyra svenskar ska ha förts till israeliskt fängelse.

Båda sidor av konflikten har redan erkänt att israelisk militär bordat skeppen på internationellt vatten. Men därefter skiljer sig historierna åt. Därför är det extra viktigt att vi börjar med en oberoende utredning om vad som skedde på skeppen i natt. När det finns tydliga bevis för vad som hänt, kan vi på ett mycket bättre sätt genomföra de ändringar som behövs i området. Men israelerna har brutit mot internationell lag och det är endast en fråga om vad som kan göras, inte om något ska göras. De ansvariga bör stå till svars för de brott de begått mot folkrätten och Israels blockad mot Gaza måste upphöra!

Det är nu som livet är mitt!

Såg Kay Pollaks vackra Oscarsnominerade film Så som i Himmelen för första gången i helgen. Filmen som kom ut redan 2004, handlar om en utarbetad dirigent som söker sig tillbaka till sin norrländska hemby och lär känna kyrkokören i byn. Men den handlar framför allt om mänskliga relationer, känslor och förmågan att släppa taget och inte längre vara rädd. Den starkaste scenen är när Helen Sjöholms karaktär Gabriella, som blivit misshandlad av sin man i åratal, väljer att släppa sin rädsla och lämna sin man. Under vårkören sjunger hon Gabriellas Sång för församlingen som dirigenten skrivit åt henne.

Jag blev otroligt gripen av filmen och framför allt av Gabriellas öde som drabbar så många kvinnor i världen. Jag känner mig otroligt lyckligt lottad som lyckades bryta det destruktiva liv jag levde under tonåren och ta mig ut på andra sidan. Därför vill jag lyfta den här sången igen för alla som liksom jag lyckats orka. Men den är framför allt till er som fortfarande kämpar med att lyckas.




Gabriellas Sång

Det är nu som livet är mitt
jag har fått en stund här på jorden
och min längtan har fört mig hit
det jag saknat och det jag fått

Det är ändå vägen jag valt
min förtröstan långt bortom orden
som har visat en liten bit
av den himmel jag aldrig nått

Jag vill känna att jag lever
all den tid jag har
ska jag leva som jag vill
jag vill känna att jag lever
veta att jag räcker till

Jag har aldrig glömt vem jag var
jag har bara låtit det sova
kanske jag hade jag inget val
bara viljan att finnas kvar

Jag vill leva lycklig
för att jag är jag
kunna vara stark och fri
se hur natten går mot dag

Jag är här och mitt liv är bara mitt
och den himmel jag trodde fanns
ska jag hitta där nånstans

Jag vill känna att jag levt mitt liv

[Text: Py Bäckman Musik: Stefan Nilson]

Blockpolitiken har minskat valen för väljarna

Sedan vi införde blockpolitiken har det bara gått utför med valbarheten för väljarna. Idag har vi endast tre val kvar – Alliansen, vänsterblocket eller "annat". Blockpolitiken har gravt hämmat väljarnas möjligheter att både välja de åsikter man tror på och att välja bort de man inte tror på. Om du exempelvis anser att ett parti har misskött sin ledarställning kan du välja att rösta på ett annat parti. Men vad hjälper det? De kommer fortfarande få regeringsmakten nästa år om deras kompispartier blir valda, för de tillhör ju samma block och har valt att samarbeta "no matter what". Finns det någon som tror att en besviken högermoderat röstar på vänsterblocket i nästa val om de är missnöjda med högerblockets politik?

För några år sedan kunde de som stod mitt i den politiska färgskalan hoppas på att några av mittenpartierna skulle bilda regering tillsammans efter valet och som radikal vänsterväljare kunde man påverka politiken åt vänster genom att rösta på det parti man tror på. Nu får man finna sig i att välja mellan Vänsterpartiet eller Folkpartiet oavsett vilket riksdagsparti man röstar på. Om du röstar på Socialdemokraterna för att du gillar deras arbetsmarknadspolitik, får du automatiskt Vänsterpartiets utrikespolitik på köpet. Likaså väljer du Folkpartiets skolpolitik genom att rösta på Moderaterna. Vi har fortfarande skilda partier med olika åsikter och vallöften, men de har skapat samarbeten som gör att vi inte längre har den valmöjlighet vi en gång hade.

Jag vägrar rösta på Ordnung-Björklund!
Jag vill ha ett bra socialt skyddsnät för svaga och arbetslösa. Jag vill veta att vi hjälper de som faller. Men jag vill också ha bättre äldrevård, kortare vårdköer, bättre pedagoger och lärarutbildningar. Jag vill höja lönerna till lärare och vårdpersonal. Jag vill att vi bygger fler smålägenheter i storstäderna. Jag vill ha bättre förebyggande arbete med narkomaner och återfallsförbrytare och poliser med fler högskolepoäng i etik och moral. Jag vill ha lägre skatter för småföretagare och jag vill ge bättre förutsättningar för människor med idéer att skapa ett fungerande företag. Jag vill ha Komvux och vuxenutbildningar. Jag menar att RUT- och ROT-avdrag är något positivt för arbetsmarknaden såväl som för jämställdheten i hemmen. Jag förespråkar privatisering av vissa sjukhus, äldrevård eller skolor – men det ska vara hårda krav på ALLA som sysslar med sådan verksamhet och de som missköter sig får stänga eller byta ägare. Jag vill skapa förutsättningar för bättre energiförbrukning och sopsortering. Jag tycker att vi borde ha byggt Förbifart Stockholm för länge sen. Jag vill ha skatteavdrag på miljöbilar och dubbfria däck. Jag vill att partierna slutar ge vallöften de inte kan hålla.

Jag vill en massa, men jag känner inte förtroende för någon av blocken. En blank röst svider måhända, men inte mycket mer än så. Jag vill förändra, men hur? Så om någon har några idéer vad en sådan som jag ska rösta på i år, så säg gärna till för jag vägrar rösta på både kommunist-Ohly och ordnung-Björklund!

Reglerna för presstöd och källkritik bör skärpas!

Presstödsnämnden måste vara politiskt neutral. Tyvärr, kanske man kan säga i detta fall eftersom jag naturligtvis inte heller vill ge mina skattepengar till en nationalsocialistisk tidning. Men vi kan inte, som reglerna ser ut idag – neka dem stöd. Problemet, som jag ser det handlar dock inte endast om att en nationalsocialistisk tidning kan ta mina skattepengar. Det handlar även om journalistiken brist på källkritik. Kanske har stödet spelat ut sin roll?

Debatten om presstödet var varit hård de senaste dagarna sedan Nationell Idag beviljades presstöd i förra veckan. Frågan är om presstödet delas ut allt för lättvindigt och kanske till och med ska slopas helt? Det är inte förbjudet att ge ut en tidning, så länge den inte strider mot lagen. Men det är inte samma sak som att alla som startar en tidning ska få statligt stöd. Jag tror att det finns fler tidningar, utöver Nationell Idag som inte behöver/bör få stöd som får presstöd idag.

En del menar att stödet spelat ut sin roll när den journalistiska mångfalden finns ändå. Jag menar att problemet delvis beror på att tidningarna inte har samma källkritiska krav på sig som exempelvis forskare. Idag får man stöd om man bland annat har levererat en nyhetstidning minst en gång i veckan i sex månader. Men det anmärkningsvärda är att det inte står någonting om krav på källkritik och faktavärdering. Varför?

När jag läste historia vid Lunds Universitetet blev vi hårt drillande i källkritik och näst intill hjärntvättade med hur man förhåller sig till materialet. Vi fick lära oss att det inte fanns några ”sanna teorier”. Det beror helt på vilka fakta man hittar för att stödja respektive falsifiera en teori. Men detta verkar inte vara lika självklart för journalister. Jag läser ofta artiklar som är uppenbart vinklade och tevetablåerna kryllar av program som ska tillhandahålla fakta, men där det är tydligt att man undanhållit fakta från tevetittarna då dessa inte passade in i programmets sensationsrubricering. Är detta den typ av journalistik vi ska stödja med våra skattepengar? Oavsett om tidningen säger sig vara politiskt oberoende, kommunistisk, liberal eller nationalsocialistisk bör de gå under samma regelverk och då hade kanske flera tidningar bör bli fråntagna sitt stöd?

Presstöd eller inte presstöd?
Om vi överhuvudtaget ska fortsätta med presstöd idag, bör vi se över reglerna och skärpa dem. De bör vara hårt knutna till såväl källkritiska regler om pressetiska. Om man inte upprätthåller pressetiken och de källkritiska reglerna har man inte rätt till stöd. Punkt. Det är inte välgörenhet vi sysslar med. Om presstödet ska främja journalistisk mångfald bör det faktiskt finnas rättesnören för vad som är och vad som inte är nyhetsjournalistik.

För att få bukt med slarvandet med källkritiken menar jag att vi bör uppgradera journalistutbildningarnas källkritiska kurser rejält. Journalister bör ha lika många kurser i ämnet som historikerna, de skriver ju faktiskt nutidshistoria. En artikel där man undangömt fakta som inte passar med teorin, är en felaktig artikel. Det etiskt och moraliskt förkastligt att utelämna fakta som inte passar artikelns sensationsrubriker och därmed bör stöd inte utlämnas till tidningar som för en sådan journalistik.

Vinden har vänt - men häxjakten fortsätter i Bjästa

Nu har det gått inflation i det här. I onsdags visade Uppdrag Granskning vad som händer när en hel by mobbar ut en våldtagen flicka. En fruktansvärt och starkt program som berörde tusentals svenskar. Även mig.

Men programmet handlade inte bara om våldtäkten eller att Bjästaborna trots bevis inte trodde på "Linnea". Det handlade minst lika mycket om att en hel by hetsade varandra till att säga hemska saker om en våldtagen flicka. Hur man i grupp åstadkom ytterligare skada mot en flicka som redan gått igenom mer än man ska behöva när man är 14 år. Hur ytterligare en flicka blev våldtagen, för att ingen ville inse vad som hänt. Hur ingen ville lyssna och hur en flicka tillslut var tvungen att fly sitt hem för att den kollektiva mobbningen från en hel by blev för mycket för henne.

Och nu har det hänt igen. På facebook-gruppen Hon våldtogs på skolan – pojken hyllades som blev till för att visa stöd för Linnea, lyckades hatfulla människor igen gadda ihop sig och hetsa varandra till att skriva hemska saker på internet. Precis som i gruppen som hatade och hotade flickan, vill man nu istället mörda, avrätta eller skada pojken och byborna i Bjästa. Det har till och med gått så långt att administratören för gruppen har varit tvungen att stänga av loggfunktionen för fler inlägg, då de blev för grova.

Gör inte som Bjästa
När jag ser vart den här debatten är påväg undrar jag: Lärde ni er ingenting av den här händelsen? Hela problematiken i Bjästa handlade ju om hur man kan hetsa varandra till att göra och säga saker man annars inte skulle sagt. Hur man hatade, utan att försöka förstå och sätta sig in i fakta. Att göra likadant mot Linneas mobbare gör ingen gott. Pojken våldtog henne. Han är dömd för det och får hjälp med att bearbeta sina problem. Det hjälper inte att våldta honom tillbaka. Det hjälper inte att mörda honom. Det hemska som hände i Bjästa blir inte ogjort för att ni hatar tillbaka. Sänk er inte till deras nivå. Ni visar bara hur en häxjakt som den i Bjästa blev möjlig genom att starta en ny häxjakt. Låt oss inte göra som lynchmobben i amerikanska södern, eller Nazityskland under 30-talet gjorde. Det måste ta ett slut nu. Ta ert förnuft till fånga nu svenskar, innan det är för sent. Vänd istället debatten till att handla om hur vi arbetar för att det som hände i Bjästa inte händer igen.

En hel by lynchade en våldtagen flicka

Kvällens Uppdrag Granskning på SVT handlade om hur en hel by lyckades mobba ut en flicka för att hon anmält sin våldtäktsman. En hel by ville hellre lyssna på skvaller än fakta och trots att ytterligare en flicka blivit våldtagen, fortsatte man att tro på våldtäktsmannen.

I inslaget lade man fram tydliga bevis på pojkens skuld. Det fanns både dna-bevis, läkarbevis och vittnen, man spelande till och med upp ett bandat erkännande från pojken som styrkte flickans anmälan. Han blev, dömd av både Tingsrätt och Hovrätt i båda fallen. Men ändå fortsatte byborna att tro på ryktena och på pojkens oskuld. Nästan ingen stöttade den våldtagna flickan. Till och med hennes vänner svek henne till förmån för pojken.

Ett tag var jag så illa till mods av denna systematiska mobbning, att jag länge kände att jag behövde stänga av. Hur kan folk vara trångsynta, mobbande och onda i grupp? Man kan möjligen förstå eller vänta sig sådant uppträdande från dagisbarn, eller kanske till och med från högstadieungdomar. Men vuxna?? Vuxna människor som systematiskt mobbar ut en flicka som blivit våldtagen är helt enkelt oacceptabelt! Jag hoppas att ni Bjästabor förstår vad ni utsatt dessa två flickor för. De blev inte bara våldtagna och berövade på sin integritet av en pojke, de blev dessutom verbalt och psykiskt våldtagna om och om igen av er. Skäms på er!!

Have a happy period?

Varje gång de visar reklam på teve för bindor vänder det sig i magen på mig. Enligt reklamen är man alltid glad, trygg och utan läckage, eftersom man använder de nya, extra tunna bindorna från Libresse eller Always som inte känns och aldrig läcker. Varje ny binda lovar samma sak som den gamla, men med den nya bindan ska det tydligen vara sant. Det värsta av allt är nog Always reklamslogan: "Have a happy period"? Happy period my ass! Vem i hela helsinglands undre har en happy period? Man kan möjligen ha en skaplig period, eller en mindre usel period. Men happy? De tar ju i från tårna också. Jag kommer inte ha någon happy period, och även om jag skulle ha det, så kommer det knappast att bero på en svettig binda!

Så den naturliga frågan blir ju: Hur många kvinnor har varit inblandade i en reklam som har en slogan som går ut på att ha en "happy period"? Jag menar, kom igen! Till och med män vet att vi kvinnor inte är så där superförtjusta i PMS. Varför då låtsas som det? Varför göra reklamen rosa och fluffig, som om det någonsin skulle kunna upphäva smärtorna, ångesten och framför allt blodet. Och wtf är det med Elvira Blåtira läsken som de alltid häller ut i bindorna? Är det någon utom kungligheterna som har blått blod nuförtiden? Är de så tabu med mens att man inte ens vågar ha en naturlig färg på blodet i reklamen?

Detta ämne känns det det har debatterats ofta bland kvinnor, men inte riktigt nått reklambyråerna som arbetar för bindtillverkarna. Men ändå har samma osmakliga reklamfilmer sänts i teve med samma budskap i åratal. Nu äntligen har någon fattat grejen! Synd att dessa bindor inte finns i Sverige, jag hade köpt dem, bara för att reklamen är bra – trots att bindorna inte gav mig en "happy period". Se reklamfilmen om U nedan:

En historisk dag

I natt röstade kongressen så äntligen igenom Obamas viktiga hälsovårdsreform, som var en av Obamas allra viktigaste vallöften att få igenom. Detta beslut kan förändra villkoren för otroligt många människor, som lever i fattigdom och inte har råd med ordentlig sjukförsäkring. Det är verkligen en historisk dag. Nu hoppas vi att Obama lyckas genomföra reformen i praktiken, och framför allt – att han lyckas vända opinionen, så allt fler människor förstår värdet i en sjukvårdsreform.

I vilket fall som helst - Grattis Obama!

Är våldtäkt och rökning jämförbart?

Vi diskuterade sexistisk marknadsföring på jobbet idag och då skickade min kollega den här länken. Min första tanke var "aha, ännu en kampanj som kör på samma gamla tjatiga visa om att man ska provocera fram känslor med skräckpropaganda". Men ju mer jag tittade på bilderna och ju mer jag tänkte på det, desto mer provocerad och irriterad blev jag.

Jag förstår hela tanken med budskapet som de vill förmedla - att rökning är att vara slav under tobaken. Så är det ju såklart. När man väl är beroende, kan man inte sluta. Det är liksom själva betydelsen av att vara beroende. Inget nytt under himlen där direkt. Men med det sagt, så tror jag personligen inte på skräckpropaganda som medel för att få folk att sluta. Det finns flera tydliga studier som visar att den här typen av skräckpropaganda bara funkar på dem som ändå inte hade testat. Man måste vara villig att sluta själv, ingen kan tvinga dig att vilja något. Men folk får givetvis vara av en annan åsikt och slösa pengar på skräckpropaganda så mycket de nu orkar och fortsätta tro att de kan tvinga folk att ändra uppfattning. Detta leder mig helt osökt in på tvång och skillnaden mellan tvång och fria val att göra felaktiga saker.


Bilderna är kränkande i sig
Att säga att rökning skulle vara det samma som ett sexuellt övergrepp är att inte veta vad ett sexuellt övergrepp är. En anonym person hade kommenterat efter artikeln att de hellre skulle vilja bli tvingade till oralsex än att bli tvingade att röka. En sådan person vet uppenbarligen inte vad de pratar om. Det är tvånget i sig som är kränkningen. Det handlar inte om exakt vad du blir tvingad till, utan att du blir tvingad. Människor väljer att börja röka. Ingen människa väljer att bli våldtagen. Jämförelsen är absurd!

Men det är inte det jag reagerar på mest heller. Min starkaste reaktion var på bilderna i kampanjen som var otroligt målande och kränkande. På bilderna ser man unga, undergivna människor som ”suger av” en cigarett som hänger ut ur gylfen på en kostymklädd äldre man. Och det är här kampanjens budskap når en ny nivå. Den trivialiserar inte bara sexövergrepp, den kan även provocera fram bortträngda känslor hos de som blivit utsatta för sådana övergrepp, som gör att de behöver minnas sina skräckupplevelser på nytt.

Jag tycker kampanjen kränker människor som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Jag tycker att jämförelsen mellan ett självvalt tobaksmissbruk och en kränkande våldshandling är direkt anstötlig. Jag tror inte, som andra menat i frågan att det handlar om kvinnosyn, offer för sexövergrepp finns bland båda könen, på alla samhällsnivåer(även om kvinnor givetvis är överrepresenterade i sammanhanget). Jag menar helt enkelt att de som tycker kampanjen är bra, förstår inte bättre, eftersom de aldrig har blivit utsatta för en sådan kränkande handling som att sexuellt utnyttjad och bli berövad på sin vilja och det är givetvis positivt… för dem. Men det kanske inte är dem man i första hand ska tänka på sammanhanget?

Politiska Sverige har gått amok!

Nu har jag officiellt tröttnat på partipolitik. I alla fall den som just du förs i svensk politik idag. Maken till pajkastning får man leta efter…

Jag minns när jag i förra valrörelsen irriterade mig över att Maud Olofsson envist försökte etablera det negativt laddade öknamnet ”Vänsterkartellen” på sina motståndare istället för att visa väljarna sin egen politiska ståndpunkt i en viss fråga. Jag tyckte att det inte tillförde debatten någonting att hon hellre kastade skit på motståndarna och använda sig av nedsättande öknamn för att vinna ett argument än förde en politisk diskussion.

Och innan ni börjar gapa - Nej, jag menar inte att Maud Olofsson var ensam om, eller först med, pajkastningen, bara att det var hennes envisa kamp för att etablera ”Vänsterkartellen” som jag reagerade mest på i förra valkampanjen. Ni har säkert flera egna exempel på andra politiker från röda, gröna eller randiga delar av den politiska färgskalan som ni tycker varit värst i pajkastningen. Och det är precis det jag vill komma till. Alla har vi flera exempel på hur våra politiker hellre kastar paj än för fram sin egen politik. Och situationen har förvärrats avsevärt sedan förra valet. Gränsen politik och smutskastning har suddats ut.

Maud Olofssons tjuvnyp känns små i sammanhanget
I partiledardebatten för ett par veckor sedan fick vi se tydliga bevis på detta. Båda sidor hävdade starkt att motståndarnas politik var usel, men hade svårt att visa vad som var så förträffligt med deras egen. Flera gånger då en debatt närmade sig en känslig fråga, tog man till smutskastning istället för att hävda sina egna argument.

Och nu har även väljarna tappat besinningen. Politiska Sverige har gått amok och ingen verkar ta någon notis om det! Maud Olofssons tjuvnyp känns numera små i sammanhanget. För vad har inte dykt upp på Facebook om urfjantiga grupper som Kan den här lyktstolpen få fler fans än Mona Sahlin? och Kan den här soptunnan få fler fans än Fredrik Reinfeldt? Väldigt många av mina vänner har valt att gå med i antingen den ena eller den andra gruppen. Man kan även välja att rösta på vargar och sengångare istället för svenska politiker. What’s the friggin point? Vad vill ni uppnå genom att visa att ni kan rösta in en lyktstolpe i riksdagen?

Har svensk politik urvattnats?
När jag frågade min omgivning varför man väljer att gå med i en facebookgrupp som stödjer soptunnor i riksdagen, fick jag argumentet att det ju visar en poäng att t.ex. Mona Sahlin inte har något folkligt stöd om en lyktstolpe får fler väljare än henne. Men herre gud! Vad är det för larv? Det enda ni har bevisat är att de som röstar på lyktstolpen inte tänker rösta på Mona och de som röstar på soptunnan kanske inte gillar mr Doggy Eyes. Men vem av er vill ärligt talat ha en lyktstolpe att representera er i vårdfrågorna i riksdagen? Antalet anhängare i de olika grupperna kan möjligen vara något för Sifo att sätta tänderna i, men det hör verkligen inte hemma i den allmänna politiska debatten. Folk som är fans i en sådan här grupp (ja, jag vet att många av mina vänner kommer hänga mig nu), kan lika gärna delta i ”Om jag får 1000 fans innan fredag så förvandlar jag mig till en groda”-gruppen. Den har lika mycket politiskt värde och ligger ungefär på samma politiska nivå.

Har svensk politik urvattnats till den grad att man inte längre intresserar sig för vad blocken faktiskt vill med Sverige? Har tröttnat så mycket på politikerna att vi hellre röstar på lyktstolpar än människor?

Det är dags att vakna Sverige. Vi måste få tillbaka en tydlig politik där partierna inte vänder kappan efter vinden utan faktiskt för en tydlig linje på vad DE vill att Sverige ska vara, inte vad de tror att vi vill höra. Vi behöver något att välja mellan, inte bara mjäkiga politiker som försöker vinna röster från väljare som inte längre kan se skillnad på rött och blått.

Mitt förslag är därför som följer:
Gå med i precis vilken facebookgrupp du vill, men glöm inte att ta reda på vad politikerna FAKTISKT vill med sin politik. Sänk dig inte till deras nivå. Låt dem inte komma undan med den pajkastning som har ökat lavinartat och som uppenbarligen blivit en folktrend även på Facebook. Ge inte upp på politiken. Låt istället bli att rösta på de politiker som kastar paj, även om de tillhör ditt eget parti. Visa dem att du inte finner dig i att bli överkörd i smutskastningspolitiken istället för att bli en del av den. Visa dem vem som verkligen bestämmer i Sverige.

Ramundberget nominerad till bästa skidort för barnfamiljer

Grattis Ramundberget!! De har nämligen blivit nominerade till "Stora Semesterpriset" i kategorin "Sveriges bästa skidort för barnfamiljer" som varje år delas ut av nätsidan Barnsemester.se!

Ramundberget har barnaktiviteter varje dag. Allt från Lill-Ramis pulkaåkning och skidskolan till lekrummet med pingisbord och filmvisning. Men våra barns favorit är med hästlängder Mummel & Rabarber - ett skidspår som går rakt genom skogen, där man på vägen kan läsa om djuren som bor i Ramundberget. Men se upp föräldrar, spåren har snäva kurvor som endast passar små skidor eller vana skidåkare.

Hjälp Ramundberget vinna priset genom att rösta här

Hälsningar från Ramundberget

En ny era

Ojojoj, vad det händer mycket i mitt liv just nu. Förlovade mig på Tusen meters höjd den 6 december.

Och såhär gick det till:
Vi skulle ta foton på våra nya fina SkiVillage-jackor utanför toppstugan i Ramundberget. När bilder tagits i olika vinklar sa Johan:
- Och så ett par bilder på bara mig och Towe....och sen tittar jag in i Towes ögon, och hon tittar in i mina och sen frågar jag henne såhär på 1000 meters höjd om hon vill gifta sig med mig!!!!!!!!

Jag sa naturligtvis ja. Så nu blir det bröllop i sommar. Det betyder planera, planera, planera. Vi har redan bestämt datum, 31 juli i Dalarna. Vi har hittat lokal och allting. Men sen är det MASSOR kvar. Klänningen, blommorna, gästerna, maten, vigselförrättaren..... puh. Men blir trött bara av att tänka på det... och då älskar jag att planera, mind you.

Men, tänker ni, alla gifter sig väl. Det är väl inte en ny era? Jo, det är det faktiskt. Det är ganska livsomvälvande, men det är inte bara det. Jag ska dessutom bygga hus. Äntligen! Vi har lämnat in vår kravspecifikation till arkitekten och vet ungefär vad vi vill ha. Nu väntar vi på att ritningen blir klar så vi kan be om bygglov och banklån. Tjohoo! Men med både bröllop och husbygge samma år blir det ganska hektiskt. Vi kommer bo trångt på en byggarbetsplats och ha ont om pengar. Men äntligen händer det grejor. YES!

Bonus fungerar inte som motivation på arbetsplatsen

Se karriäranalytikern Dan Pink analysera motivation på arbetsplatsen. Han menar att forskare inom social science i flera år försökt förmedla att många chefer arbetar med uråldriga metoder för att motivera sina anställda. Enligt Pink är traditionella bonusar inte alltid är så effektivt som vi tror. Forskningen säger till och med det motsatta - En stor bonus ger sämre arbetsmotivation. Vi behöver annat för att motiveras och få arbetslust. Se den intressanta föreläsningen nedan och om du är chef, inspireras och ta åt dig. Det finns inte mycket bevis för att din bonus faktiskt gör nytta, så behåll pengarna och motivera dina anställda med ditt förtroende istället!

Äntligen flyg till Ramundberget!

"Skarfjället i Dimma" av Harriet Cederqvist(c)

Äntligen ska de börja flyga till Ramundberget. Eller nästan i alla fall. För flyget går från Stockholm till Röros i Norge. På 2 och en halv timme har du tagit dig från Stockholm till Ramis!

Premiärflyget lyfter från Stockholm den 28 januari och Ramundberget har fått rabatt på några få biljetter. Endast 1250kr t/r per person med hemresa den 31/1.

Gå in på Ramundbergets hemsida och klicka på "Erbjudanden just nu!" för att ta del av erbjudandet.

Vi ses i backen!

//Towe