5 augusti 2010

Ny blogg




Efter noga övervägande har jag kommit fram till att vissa saker fungerar bättre i wordpress än i blogger. Så nu har jag helt sonika bytt plattform för min blogg. But don't worry. Allt innehåll finns på den nya bloggen och den här kommer fortfarande att vara aktiv ett tag till.

Men om du vill fortsätta att få nya inlägg från Yrväderstankar föreslår jag att du besöker min nya blogg på www.towevarland.com

Men bare with me, det finns fortfarande lite barnsjukdomar på den nya bloggen som jag inte hunnit rätta till ännu.

Till alla som hittills följt mig här på Blogger. Tack! Hoppas ni vill fortsätta att följa mig på min nya blogg istället.

Ses på wordpress!

Kramar
Towe

8 juli 2010

When they feed on the souls of the innocent

Har de senaste dagarna funderat över Ship to Gaza igen. Läste i tidningen i morse att Israel vill återuppta fredssamtalen och har redan börjat lätta på blockaden. I går släppte de igenom 10 000 dagstidningar till Gaza, men Hamas stoppade införseln. Blockaden har haft raka motsatsen av vad Israel trott. De trodde att det palestinska folket skulle skuldbelägga Hamas, men istället har den har stärkt Hamas ställning som beskyddarna av de förtryckta. Att Israel nu lättar på blockaden blir palestinska regimen naturligtvis nervösa för att förlora sin ställning i Gaza. Jag hoppas att palestinierna inser att de stödjer en regim som inte vill dem väl och att man på båda sidor av konflikten förstår att hat inte är vägen att gå om man vill ha fred.

Allt detta grubblande fick mig att tänka på en låt av Matisyahu, en chasidisk-judisk reggaesångare från USA. I en intervju om låten One Day säger Matisyahu "One Day is the song I've been wanting to make since I started my career. It is an anthem of hope with a big beat, the kind of song that makes you bob your head and open your heart at the same time." Mer än så behöver kanske inte sägas. Lyssna på låten och läs gärna texten som tydligt beskriver känslorna kring konfliken i det heliga landet. Att stödja en sida av den här konflikten är ganska absurt, den drabbar båda sidor, vilket kan vara lätt att glömma när man hatar.

9 juni 2010

På vandring i Funäsfjällen



För de som fortfarande inte visste, ska jag berätta en hemlighet - Jag älskar fjällen. Jag älskar dem på vintern, jag älskar dem på sommaren. Jag älskar de snöbeklädda topparna, vattenfallen, doften, dimman, blåbärsrisen, kalfjället, den friska luften, utsikten, pisterna, offpisterna, stenrösena, fäbodarna, ja allt som hör fjällen till. På vintern susar jag helst ner för backarna eller värmer mig med en varm choklad i en toppstuga någonstans. På sommaren vill jag ut och upptäcka det vackra fjällandskapet och då ligger Funäsfjällen och framför allt Ramundberget mig extra varmt om hjärtat. Funäsfjällen består av Ramundberget, Tänndalen, Tännäskröket (Tännäs) och Funäsdalsberget.

Förra året fyllde Johans syster 40 år och vi bestämde oss för att ta med hela familjen till Ramundberget en helg och fira hennes födelsedag. Vi var 8 vuxna och 7 barn i åldrarna 1-68 år.

Dag 1
Första dagen åkte vi till Funäsdalsberget, tog 6-stolsliften upp till toppen och vandrade sedan upp längs bergsryggen. Längst upp på toppen får man en fantastisk vy över fjällkedjan och här ligger även en utsiktsplats med inristningar över namnen på de omkringliggande bergen. Den här turen kan startas på flera ställen och är egentligen 8 km lång. Men vi valde att göra en kortare variant så att alla kunde delta. Turen avslutades med våfflor och en fantastisk utsikt från Funäsdalens toppstuga.



Dag 2
Nästa dag var familjen redo för en lite längre strapats. Därför valde vi att göra hela den 8 km långa turen till Ruvallen, Mässlingen. Turen hade många sevärdheter för både barn och vuxna i varierande terräng vilket passade oss mycket bra. Vi började turen emd en fika vid de vackra fäbodarna vid parkeringsplatsen och påbörjade sedan vandringen mot hällmålningarna som är mellan 4 – 5 000 år gamla och föreställer omkring 20 djur och människor. Efter en kortare andnings- och vätskepaus vid målningarna, med utsikt över fjällen, fortsatte vandringen uppåt mot Ruändans topp. Efter ytterligare ett par kilometer nådde man tillslut fram till Evagraven, en 10 000 år gammal kanjon som bildats av inlandsisen. Här ligger ofta glaciären kvar, något som våra barn var mycket förtjusta över. Att vandra barfota i snön samtidigt som solen gassar med 28 grader Celsius är en ganska häftig upplevelse. Vi valde att avsluta vår tur vid Evagraven, men för dem som vill förlänga sin vandring, kan man fortsätta en bit till.

Turen är väl spångad på de blöta ställena och fungerar utmärkt för barn som är 5 år och uppåt. Tips är att ta med stjärtlappar för pulkaåkning på glaciären, mycket populärt hos våra barn i alla fall. Glöm inte vattenflaskor!



Dag 3
Sista dagen delade familjen på sig. Några valde att besöka Härjedalens Fjällmuseum i Funäsdalen medan vi andra tog en tur längs Mickelinas Värld i Ramundberget. I Mickelina värld kan barnen lära sig om fjällens blommor och om djuren som bor i fjällvärlden genom att läsa på små skyltar intill djurfigurer av trä. Det finns även en linbana och ett vattenfall och man har möjligheten att besöka Mickelinas Slått inne i skogen.

Upplev fjällen du också!
För de som vill uppleva Funäsdalsfjällen finns det en bra guide på deras hemsida. De har 30 så kallade guldturer som är markerade med skyltar och du kan även skriva ut en karta och vägbeskrivning på både svenska, engelska och tyska. Flera av dessa rutter är även barnvänliga. För mindre barn eller barn som är oerfarna i fjällen rekommenderas KulTurerna,10 roliga och lärorika turer där barn kan uppleva saker medan de går. De rutter vi valde var Funäsdalsberget (Guldtur 5), Hällmålningarna och Evagraven (Guldtur 6) samt Mikelinas Värld (KulTur 9).

I år hoppas jag komma iväg och göra en ny guldtur i Funäsdalsfjällen. I så fall berättar jag om den här på Yrväderstankar.

Glad midsommar!

31 maj 2010

Skapa fred mellan Israel och Palestina!

Owly Images

Idag samlades tusentals människor runt om i Sverige för att visa sitt stöd för människorna på de bordade skeppen och för invånarna i Gaza. Jag var en av de som såg många bra talare på Sergels torg idag. Däribland fanns Carin Jämtin, Per Gahrton och Linus Gardell (son till Mattias Gardell som fanns med på ett av skeppen).

Men jag blev mycket bedrövad (dock ej särskilt överraskad) över den aggressivitet flera demonstranter visade då centerpartiets utrikespolitiska talesman Kerstin Lundgren skulle tala. Flera människor började bua och kasta skor då hon påpekade att även israeliska folket lider. Hon var inte heller överens om att en bojkott mot Israel var rätt väg att gå. Att hon sannolikt hade en annan åsikt än de flesta vid manifestationen ger inte någon rätt att bli hotfull. Det är precis sådant beteende som vi skulle vända oss emot. Man behöver inte vara överens om allt, men om man ska stå för den mänskliga vägen ska man inte bete sig som en apa!

Våld föder våld och hat föder hat och vi får inte glömma att trots att vi är arga och upprörda över Israels beteende, så får vi inte bete oss likadant. Det är viktigt att vi försöker lugna de krafter som nu växer till stöd för militanta grupper. Hjälp istället folket i hela regionen att få fred. Kom ihåg att inte dra alla i ett folk över en kam. Det inte är alla i landet som är onda för att deras regeringar beter sig illa. Det gäller för båda sidor av konflikten. Våldet måste ta ett slut och det betyder att vi måste sträva efter att hjälpa båda länder och skapa fred mellan dem.

Israel har brutit mot folkrätten!

I natt bordade israelisk militär skepp som var på väg mot Gaza med förnödenheter. Ombord på skeppen fanns 11 svenskar. Ett tiotal människor uppges ha dödats och omkring 60 människor har skadats. Fyra svenskar ska ha förts till israeliskt fängelse.

Båda sidor av konflikten har redan erkänt att israelisk militär bordat skeppeninternationellt vatten. Men därefter skiljer sig historierna åt. Därför är det extra viktigt att vi börjar med en oberoende utredning om vad som skedde på skeppen i natt. När det finns tydliga bevis för vad som hänt, kan vi på ett mycket bättre sätt genomföra de ändringar som behövs i området. Men israelerna har brutit mot internationell lag och det är endast en fråga om vad som kan göras, inte om något ska göras. De ansvariga bör stå till svars för de brott de begått mot folkrätten och Israels blockad mot Gaza måste upphöra!

19 maj 2010

Det är nu som livet är mitt!

Såg Kay Pollaks vackra Oscarsnominerade film Så som i Himmelen för första gången i helgen. Filmen som kom ut redan 2004, handlar om en utarbetad dirigent som söker sig tillbaka till sin norrländska hemby och lär känna kyrkokören i byn. Men den handlar framför allt om mänskliga relationer, känslor och förmågan att släppa taget och inte längre vara rädd. Den starkaste scenen är när Helen Sjöholms karaktär Gabriella, som blivit misshandlad av sin man i åratal, väljer att släppa sin rädsla och lämna sin man. Under vårkören sjunger hon Gabriellas Sång för församlingen som dirigenten skrivit åt henne.

Jag blev otroligt gripen av filmen och framför allt av Gabriellas öde som drabbar så många kvinnor i världen. Jag känner mig otroligt lyckligt lottad som lyckades bryta det destruktiva liv jag levde under tonåren och ta mig ut på andra sidan. Därför vill jag lyfta den här sången igen för alla som liksom jag lyckats orka. Men den är framför allt till er som fortfarande kämpar med att lyckas.




Gabriellas Sång

Det är nu som livet är mitt
jag har fått en stund här på jorden
och min längtan har fört mig hit
det jag saknat och det jag fått

Det är ändå vägen jag valt
min förtröstan långt bortom orden
som har visat en liten bit
av den himmel jag aldrig nått

Jag vill känna att jag lever
all den tid jag har
ska jag leva som jag vill
jag vill känna att jag lever
veta att jag räcker till

Jag har aldrig glömt vem jag var
jag har bara låtit det sova
kanske jag hade jag inget val
bara viljan att finnas kvar

Jag vill leva lycklig
för att jag är jag
kunna vara stark och fri
se hur natten går mot dag

Jag är här och mitt liv är bara mitt
och den himmel jag trodde fanns
ska jag hitta där nånstans

Jag vill känna att jag levt mitt liv

[Text: Py Bäckman Musik: Stefan Nilson]

18 maj 2010

Blockpolitiken har minskat valen för väljarna

Sedan vi införde blockpolitiken har det bara gått utför med valbarheten för väljarna. Idag har vi endast tre val kvar – Alliansen, vänsterblocket eller "annat". Blockpolitiken har gravt hämmat väljarnas möjligheter att både välja de åsikter man tror på och att välja bort de man inte tror på. Om du exempelvis anser att ett parti har misskött sin ledarställning kan du välja att rösta på ett annat parti. Men vad hjälper det? De kommer fortfarande få regeringsmakten nästa år om deras kompispartier blir valda, för de tillhör ju samma block och har valt att samarbeta "no matter what". Finns det någon som tror att en besviken högermoderat röstar på vänsterblocket i nästa val om de är missnöjda med högerblockets politik?

För några år sedan kunde de som stod mitt i den politiska färgskalan hoppas på att några av mittenpartierna skulle bilda regering tillsammans efter valet och som radikal vänsterväljare kunde man påverka politiken åt vänster genom att rösta på det parti man tror på. Nu får man finna sig i att välja mellan Vänsterpartiet eller Folkpartiet oavsett vilket riksdagsparti man röstar på. Om du röstar på Socialdemokraterna för att du gillar deras arbetsmarknadspolitik, får du automatiskt Vänsterpartiets utrikespolitik på köpet. Likaså väljer du Folkpartiets skolpolitik genom att rösta på Moderaterna. Vi har fortfarande skilda partier med olika åsikter och vallöften, men de har skapat samarbeten som gör att vi inte längre har den valmöjlighet vi en gång hade.

Jag vägrar rösta på Ordnung-Björklund!
Jag vill ha ett bra socialt skyddsnät för svaga och arbetslösa. Jag vill veta att vi hjälper de som faller. Men jag vill också ha bättre äldrevård, kortare vårdköer, bättre pedagoger och lärarutbildningar. Jag vill höja lönerna till lärare och vårdpersonal. Jag vill att vi bygger fler smålägenheter i storstäderna. Jag vill ha bättre förebyggande arbete med narkomaner och återfallsförbrytare och poliser med fler högskolepoäng i etik och moral. Jag vill ha lägre skatter för småföretagare och jag vill ge bättre förutsättningar för människor med idéer att skapa ett fungerande företag. Jag vill ha Komvux och vuxenutbildningar. Jag menar att RUT- och ROT-avdrag är något positivt för arbetsmarknaden såväl som för jämställdheten i hemmen. Jag förespråkar privatisering av vissa sjukhus, äldrevård eller skolor – men det ska vara hårda krav på ALLA som sysslar med sådan verksamhet och de som missköter sig får stänga eller byta ägare. Jag vill skapa förutsättningar för bättre energiförbrukning och sopsortering. Jag tycker att vi borde ha byggt Förbifart Stockholm för länge sen. Jag vill ha skatteavdrag på miljöbilar och dubbfria däck. Jag vill att partierna slutar ge vallöften de inte kan hålla.

Jag vill en massa, men jag känner inte förtroende för någon av blocken. En blank röst svider måhända, men inte mycket mer än så. Jag vill förändra, men hur? Så om någon har några idéer vad en sådan som jag ska rösta på i år, så säg gärna till för jag vägrar rösta på både kommunist-Ohly och ordnung-Björklund!